Termen “mirrey”, som hänvisar till en personlig och lätt identifierbar livsstil, har nått sin höjdpunkt i Mexiko under de senaste månaderna.
Mexiko är ett land fyllt av social och ekonomisk ojämlikhet, där Carlos Slim [en] inte bara lever, utan frodas. Carlos är en välkänd telekommunikationsmagnat och en av de rikaste männen i världen. Samtidigt lever nära hälften av befolkningen (45%) i fattigdom. En officiell rapport visar att 11,5 miljoner människor lever i extrem fattigdom [en].
Men detta faktum tycks inte hindra “mirreyes” från att existera och förökas. Livsstilen “mirrey” kan nog närmast jämföras med livsstilen hos kändisar inom västerländsk popkultur. Den baseras på glamour, konsumism, överflöd (eller en överdriven strävan till detta) samt despotism. Kanske har det att göra med förekomsten av klassism, något som är djupt rotat i landet. Utredaren Beatriz Urías tycks syfta på detta:
Racial discrimination in Mexico goes beyond that of the indigenous question. Within ordinary social life, stereotypes are formed and circulated. They encompass a variety of phenotypical possibilities that are associated with marginalization phenomena, poverty, and lack of opportunities.
Very diverse groups are stigmatized for not only being more indigenous mestizos versus Spanish ones, but also by being on the sidelines of the dominate culture. That is to say, besides skin color or facial features, exclusion calls into question one's manner of speaking, education level, and dealing with cultural codes. In Mexico, racism and classism go hand-in-hand.
Rasdiskriminering i Mexiko når bortom frågan om inhemskhet. Inom det normala, sociala livet bildas och sprids stereotyper. De omfattar en mängd olika fenotypiska möjligheter som associeras med marginaliseringsfenomen, fattigdom och brist på valmöjligheter.
Grupper, som sinsemellan är mycket skilda, stigmatiseras inte enbart för att de klassificeras i större grad som inhemska mestiser än som spanska, utan även för att de står vid sidan av den dominerande kulturen. Det vill säga, utöver hudfärg och ansiktsdrag, baseras uteslutningen på det sätt på vilket en individ talar, dennas utbildningsnivå och hur de handskas med kulturella koder. I Mexiko går rasism och klassism hand i hand.
Livsstilen “mirrey” skildrades även på biografduken i 2013 års film “Nosotros los nobles” [en] [“Vi, de nobla”]. Den slog kassarekord inom mexikansk cinematografi. I filmen symboliserar karaktären Javier “Javi” Noble “mirrey”-personligheten.
Upprätthållandet av en “mirrey”-livsstil, eller strävan efter en sådan livsstil, är ett ämnesområde som har fyllt ett oräkneligt antal bloggar och underhållningssidor på webben. Detta är fallet med El Deforma, som åtog sig att publicera en lista över rekommendationer över hur man blir en “mirrey”:
Om du finner det svårt att integrera dig i den mexikanska överklassen, följ dessa enkla steg:
1. Bär alltid skjorta, oavsett om du har badbyxor eller pyjamas på dig, och se till att ha åtminstone tre knappar oknäppta (låt inte vädret ha någon inverkan på detta). Det är viktigt att du visar mer av bröstkorgen än din flickvän (d.v.s “lobuki”).
2. När du pratar om dina föräldrar i andras sällskap säger du “mi ma y mi pa” [ “ma” är en förkortning av “mamá”, mamma, och “pa” är en förkortning av “papá”, pappa].
3. Påpeka ständigt hur mycket pengar du har och hur skönt det känns (även om du inte har några).
4. Hänvisa till dina vänner som: Papaloy, Mirrey, Mirrey Midas, Milord, Papagallo, Papawh, osv.
5. När du befinner dig på tysta ställen, t.ex. en biograf, ska du tala med hög röst (för att visa att du kan göra vad du vill).
6. Säg att du spelar golf även om du inte vet hur man gör.
7. Kalla servitörerna “capi” [kapten] och servitriserna “reina” [drottning].
8. Lägg ändelserna “uki” och “irri” till så många ord som möjligt. (t.ex. playeruki, lobuki, peluki, fiestirri, besirri, onduki, fotirri, osv.).
Sopitas delade nyligen en polemisk video som demonstrerar den överdådiga “mirrey”-livsstilen. Med videon ges följande kommentar:
So we stumble upon a video from the Instituto Cumbres [Cumbres Institution] announcing the class of 2014's up-coming and elegant graduation. We watched it and still don't know how to feel. In the pictures we see several “mirrey” students from Cumbres living the luxurious and glitzy life along with preparing themselves to be the big “papalords” for the end-of-the-year party.
Så hittar vi en video från Instituto Cumbres [Cumbres-institutet] som skildrar 2014 års stundande och eleganta avslutningsceremoni. Vi såg på den och vet fortfarande inte vad vi ska tycka. Videon visar hur “mirrey”-studenter från Cumbres lever lyxliv medan de förbereder sig för att bli “papalords” inför den stora avslutningsfesten.
Instituto Cumbers är en exklusiv, religiös institution med enbart manliga studenter. Dessa studenter kommer från över- och medelklassen.
“Mirrey”-livsstilens uttryck i form av misshandel och klassism är inte ett fenomen som är begränsat till den yngre generationen. Flera händelser har skildrats och kommenterats i sociala medier. Exempel kan hittas via Twitter-taggarna #LadyProfeco [“Profeco” betyder ung. “konsumenternas federala åklagare”] #LadySenadora [senator] och #Sacal (en referens till misshandelsfallet Moisés Sacal).
Statskunskaparen Ricardo Raphael hänvisar till mexikanska “mirreys” enligt följande:
The country they were born into attributes little value towards sacrifice and money is practically everything. The Mexican elite is dominated by symptoms of intellectual poverty that cannot be hidden.
Det land de föddes i sätter lite värde på uppoffring och pengar styr praktiskt taget allt. Den mexikanska eliten domineras av symtom på en intellektuell fattigdom som inte kan döljas.
Inom samma ämnesområde frågar sig Ricardo Raphael:
Why are children of the Mexican elite allowed to have everything? Why are they arrogant and indifferent? Why do they distance themselves from the rest? Why are they mediocre?
(…)
Of all the inequalities that prevail in Mexico, why is it that the inequality expressed by the behavior of these young people turns out to be the most offensive? Answering this question is not easy, but it is worth a try. First hypothesis: to the rest of Mexicans, this asymmetry embarrass us – hurts us. In contrast, for the elite living in the national penthouse, there is no shame. They suppose that they obtained their wealth in their own right (a vice during Feudalism known as divine right).
Varför ska den mexikanska elitens barn få allt? Varför är de arroganta och likgiltiga? Varför sätter de ett avstånd mellan sig själva och resten [av befolkningen]? Varför är de medelmåttiga?
(…)
Bland alla de orättvisor som råder i Mexiko, hur kommer det sig att den ojämlikhet som uttrycks av dessa unga människor har blivit den mest upprörande? Det är inte lätt att besvara den frågan, men det är värt ett försök. Den första hypotesen: vad gäller resten av mexikanerna, så gör denna obalans att vi skäms – vi såras. I kontrast till detta, vad gäller eliten som bor i nationens lyxiga takvåning, finns ingen skam. De säger sig att de erhållit sin rikedom på egen hand (en last som under den feodala eran kallades för “gudomlig rätt”).
En del Twitter-användare skryter om sin “mirrey”-livsstil, såsom Luis Fernando, (@SoyFernie), som berättade om hur han undervisade sin chaufför i “mirrey”-språket.
Teaching the chauffeur how to speak #Mirrey, hahaha.
— Luis Fernando (@SoyFernie) April 29, 2014
Lär chauffören hur man pratar #Mirrey, hahaha.
La moda del Joven Caballero Actual: Camisa Cerrada=#Hipster / Camisa Abierta=Común / Camisa Abierta Dos Botones=#Mirrey #fb
— Diego Cárcamo (@egocarcamo) abril 23, 2014
Det aktuella modet för unga män: knäppt skjorta = hipster
Oknäppt skjorta = avslappnad, vardaglig
Skjorta med två oknäppta knappar = mirrey
För att leva eller låtsas leva som en “mirrey” i Mexiko (en nation som inte karakteriseras av finansiell rikedom) är en typ av beteende som förtjänar analys. Det ger upphov till en mängd olika reaktioner inom samhället och visar tydligt exempel på en existerande, social klassism.