Ser du alla språken däruppe? Vi översätter nyhetsinslag från Global Voices för att se till att medborgarmedier från världens alla hörn blir tillgängliga för alla.

Lär dig mer om Lingua-översättningar  »

Kampen för att bevara folkmedicinen i São Tomé och Príncipe

Diversity on the table. Rural area of S. João, São João of Angolares, São Tomé e Principe. Photo by Maria Cartas on Flickr (CC BY-SA 2.0)

Mångfald på bordet. Landsbyggden kring S. João, São João i Angolares, São Tomé e Principe. Foto av Maria Cartas on Flickr (CC BY-SA 2.0)

[Alla länkar leder till portugisiska sidor såvida ingenting annat anges.]

Enligt [en] Världshälsoorganisationen (WHO), som den 31 augusti 2003 grundade den Afrikanska Folkmedicin-dagen, tillgodoser nästan 80 procent av befolkningen i utvecklingsländerna fortfarande sina behov av primärvård genom att använda folkmedicin. I São Tomé och Príncipe är det ingenting ovanligt att man använder medicinalväxter för att bota olika sjukdomar.

Landet, som är det näst minsta efter Seychellerna, anses av många internationella forskare vara ett “eldorado” och är känt över hela världen för att vara ett av de viktigaste afrikanska ställena för biologisk mångfald [en], med minst 148 sorters växtarter som inte går att hitta någon annan stans.

Med sina enorma naturrikedomar lägger ön stor vikt på medicinalväxter istället för på industrialiserad medicin, vilket sätter sin prägel på hur människornas använder den sistnämnda typen av medicin.

Kvaliteten på de botgörande egenskaperna hos växterna som ofta används har redan blivit bevisad av forskare som befunnit sig i regionen, som till exempel Maria do Céu Madureira, som de senaste åren har varit en av de mest framstående personerna vad gäller insamlandet, upplysandet och spridandet (med erkännanden till vederbörliga parter) av de intellektuella rikedomarna som fortfarande är betydelsefulla på öarna.

Vetenskapliga fakta och traditionella recept på hur många plantor kan användas finns publicerade i boken (PDF) “Estudo Etnofarmacológico de Plantas Medicinais de S. Tomé e Príncipe” (Etnofarmakologiska studier av medicinalväxter i São Tomé och Príncipe), som sammanställts av forskare inom farmakologi och etnobotanik.

I artikeln “Plantas Medicinais e Medicina Tradicional de S. Tomé e Príncipe” (PDF, 2012) (Medicinalplantor och  folkmedicin i São Tomé och Príncipe), som finns tillgänglig i arkivet på avdelningen för Afrikanska studier på Lissabons universitet (ISCTE-IUL), fastställer Maria do Céu Madureira:

Em S. Tomé e Príncipe um grande número de medicamentos derivados de plantas
tem sido utilizado desde há séculos pela medicina tradicional.  De facto, há muitos locais em que é praticamente inexistente, ou mesmo nula a prática de medicina ocidental… Aqui, a medicina tradicional reveste-se de uma importância decisiva, já que é, por vezes, a única alternativa terapêutica a que as populações podem ter acesso.

I São Tomé och Príncipe kommer en stor del av medicinerna från växter som har använts under århundraden inom folkmedicinen. På flera platser finns det faktiskt nästan ingen västerländsk medicin alls eller så anses den vara utan kraft…  Det är här som folkmedicinen är extra viktig, eftersom den ibland är det enda vårdalternativ som befolkningen har tillgång till.

Sun Pontes and Maria do Céu Madureira at the first TEDx São Tomé conference, 06/20/2013. (used with permission)

Sun Pontes och Maria do Céu Madureira på den första  TEDx São Tomé-konferensen 06/20/2013. Använd med tillstånd.

De som utför folkmedicinska behandlingar är ofta kända lokalt som till exempel “tchiladô ventosa” (han som sätter fast sugkoppar), “stlijon mato” (skogens kirurg) eller “patlela” (jordemor) och besitter en djup kunskap inom ämnet. Dessa människor, som nästan alla är över hundra år gamla (förutom några ovanliga undantag) och som bär med sig kunskaper som förts vidare från generation till generation genom muntliga traditioner, håller nu helt på att försvinna.

I början på augusti, berättade Global Voices om dokumentationsprojektet Soya Kutu (Korta historier) som har producerat korta, tecknade filmer med utövare av folkmedicin, barn och unga människor. Kortfilmerna berättar om medicinalväxter och hur de kan användas och ger ett värde åt den kultur som de associeras med.

Ett exempel på detta är landets mest klassiska maträtt, Calulu, som innehåller medicinalörter som motverkar malaria, kolik, rundmaskar, diarré, dysenteri och huvudvärk, m.m., och som demonstreras i filmen “Efter en dag vid Bocado (en munsbit)“:

Unga studenter på en turismkurs beskrev sina uppfattningar om vikten av folkmedicin för São Tomé och Principes befolkning i ett projekt som de utförde under studier av sitt kulturarv.

Constatamos que a nossa terra está enriquecida de cura para todo o tipo de moléstias e doenças. Desde as mais insignificantes ervas daninhas, até as árvores de grandes portes, constituem uma fonte de remédios para todos os males.

Vi intygar att vårt land är berikat med botemedel för alla sorters sjukdomar och smittor. Allt, från de allra mest obetydliga ogräs till de största träd, utgör en källa för botemedel för all sjukdom.

Alberto, Txiladô-Ventosa (Applier of Suction Cups). Photo by Maria do Céu Madureira in the article "Plantas Medicinais e Medicina Tradicional de S. Tomé e Príncipe (Medicinal Plants and Traditional medicine of S. Tomé e Príncipe) " (used with permission)

Alberto, Txiladô-Ventosa (Applikatör av sugkoppar). Foto av Maria do Céu Madureira i artikeln “Plantas Medicinais e Medicina Tradicional de S. Tomé e Príncipe” (Medicinalplantor och folkmedicin i S. Tomé och Príncipe). Använd med tillstånd.

Utan att negligera det överhängande hotet om att det immateriella arvet kan gå förlorat, fastslog de att “folkmedicinen har fått en viktig plats i samhället i São Tomé och Príncipe” eftersom:

(…) faz parte da crença do povo são-tomense, pois desde há muito tempo que as pessoas acreditam nos tratamentos e nos efeitos da medicina tradicional. Esta crença foi-nos transmitida pelos nossos avós, tornando-se assim, a nossa tradição «quá cú bé mé nu, dona mu cá fé, ele só çá vede, ele só cá buá dá nom» – (o que eu vi minha mãe e minha avó a fazerem, é para mim verdadeiro e melhor para nós)

(…) det är en del av människornas tro i São Tomé and Príncipe, eftersom människorna under en sådan lång tid har trott på den här sortens botemedel och på folkmedicinens verkan. Den här tron har vi fått från våra förfäder och på så sätt har den blivit en del av vår tradition «quá cú bé mé nu, dona mu cá fé, ele só çá vede, ele só cá buá dá nom»- (det som jag såg min mor och min mormor göra, är det som är sant för mig och bäst för oss alla)

Enligt dem har bruket av folkmedicin gradvis minskat i landet på grund av en mängd olika anledningar, som till exempel ointresset bland de yngre generationerna, de äldres vägran att förmedla kunskaper till de yngre och folkmedicinens förminskade trovärdighet jämfört med den vetenskapliga medicinens. Det är därför, fastslog de, som “det är viktigt att bevara den här kunskapen, så att den inte försvinner”.

Samtidigt som många av de nyfikna, utländska specialisterna fortsätter att göra expeditioner till São Tomé and Príncipe för att hitta öarnas “traditionella doktorer” och ta del av deras kunskap, finns det också de som kritiserar att man “lägger beslag på folkmedicinen” för läkemedelsindustrins skull. Xavier Muñoz, geolog och ordförande för Caué-Amigos Association of S.Tomé e Príncipe (Caué – Vänföreningen i S. Tomé och Principe) som har sin bas i Barcelona, skrev 2008:

As diferentes espécies de plantas medicinais que escondem os matos húmidos africanos estão a dar dia a dia novas fórmulas de princípios ativos farmacológicos nos laboratórios das grandes multinacionais, que são imediatamente patentados, baixos [sic] marcas industriais e produzidos com os anos a grande escala. Posso concordar que os custos de desenvolvimento dos produtos farmacológicos nessas empresas podem ser altos, mas isso não deveria supôr a apropriação dos direitos sobre a base do conhecimento que é originário muito frequentemente do saber tradicional local.

Den fuktiga, afrikanska djungeln gömmer många olika sorters medicinalväxter, som dagligen skulle kunna producera nya formler för verksamma läkemedelsämnen i stora multinationella laboratorier, och som sedan direkt skulle patenteras av läkemedelsindustrier och produceras i stora mängder under många år. Jag kan hålla med om att utvecklingen av läkemedelsprodukter i de här sammanhangen kan vara väldigt dyr, men det borde inte betyda att äganderätten tas för given över kunskapernas ursprung, som ofta är de traditionella platserna.

Han anser att den här kunskapen bör uppskattas och bevaras. Brigida Rocha Brito, professor i Afrikanska Studier, instämmer och uppmanar till ett sammarbete mellan olika sorters kunskaper:

 Também defendo que as medicinas tradicionais são de preservar, bem como o conhecimento dos mais velhos. Acredito que este pode vir a ser um excelente trabalho de parceria entre a investigação científica e a sabedoria tradicional de carácter popular.

Jag värnar också om att folkmedicinen bevaras, liksom kunskapen bland de äldre. Jag tror att det skulle kunna leda till ett utmärkt partnerskapsprojekt mellan vetenskaplig forskning och traditionell kunskap.

Påbörja samtalet

Översättare, var snälla och logga in »

Riktlinjer

  • Alla kommentarer ses över av en moderator. Skicka inte din kommentar mer än en gång, då kan det identifieras som kommentarspam.
  • Behandla andra med respekt. Kommentarer som innehåller hets mot folkgrupp, är stötande eller utgör personattacker kommer inte att godkännas.