Ser du alla språken däruppe? Vi översätter nyhetsinslag från Global Voices för att se till att medborgarmedier från världens alla hörn blir tillgängliga för alla.

Lär dig mer om Lingua-översättningar  »

Frankrike och Världsbanken erbjuder stöd i förhandlingar om gruvkontrakt i Afrika

För att fira 40-årsjubiléet av Franc-områdets [en] monetära samarbetsavtal har Elfenbenskustens president Alassane Ouattara och den franske finans- och ekonomiministern Pierre Moscovici publicerat en gemensam skrivelse där de förordar upprättandet av ett initiativ för att göra slut på “den överdrivna exploateringen av de afrikanska tillgångarna” [fr].

Till följd av detta anförande tillkännages i ett pressmeddelande från Världsbanken att man har skapat en fond för att hjälpa de afrikanska länderna att förhandla bättre [en] om utnyttjandet av deras naturtillgångar. Denna åtgärd verkar officiellt betona inte bara de afrikanska regeringarnas misslyckande med att värdesätta sina tillgångar men även de oproportionerliga fördelar som erhålls av internationella operatörer.

Ett trängande behov

Denna åtgärd, som siktar på att “främja rättvisa och skäliga affärsavtal”, är det viktigaste som framkommit ur det gemensamma uttalandet. Men kommunikén hänvisar också till ett ofta omstritt förflutet mellan Frankrike och dess före detta kolonier.

A. Ouattara hävdar att [fr]:

Nous entendons lutter contre le décalage qui demeure, trop souvent, entre une vision datée et pessimiste de l’Afrique et le dynamisme économique actuel du continent. L’Afrique du XXIème est en mouvement, en croissance, riche de ses réserves naturelles et désireuse de démocratie. [..] La relation entre la France et l’Afrique doit pour cela être redéfinie, comme l’a souhaité le Président de la République française.

Vi tänker kämpa mot den klyfta som alltför ofta kvarstår mellan en gammaldags och pessimistisk vision av Afrika och kontinentens aktuella ekonomiska dynamik. Det tjugoförsta århundradets Afrika är i rörelse, i tillväxt, rikt på naturtillgångar och eftertraktar demokrati. [..] Relationen mellan Frankrike och Afrika bör därför omdefinieras, som den franske presidenten önskat.

En videofilm från mötet mellan Ouattara och Moscovici publicerad av AbidjanNetTV.

I Togo, kommenterar den Togolesiska republiken projektet och noterar att [fr]:

Dans leur tribune, Alassane Ouattara et Pierre Moscovici appellent de leurs voeux une relation redéfinie entre la France et l'Afrique, après des décennies de liens ambigus, parfois teintés de corruption, entre Paris et ses anciennes colonies.

Vid mötet uttrycker Alassane Ouattara och Pierre Moscovici en önskan att omdefinera relationen mellan Frankrike och Afrika, efter decennier av tvetydiga kopplingar, som ibland färgats av korruption, mellan Paris och dess före detta kolonier.

I Jeune Afrique citerar Stéphane Ballong Makhtar Diop, vice ordförande för den afrikanska Världsbanken, då han visar på de afrikanska regeringarnas misslyckanden hittills [fr] och ger mer detaljer om innehållet i Hjälpfonden för rättvisa förhandlingar.

“Un ministre des mines ou des finances ne dispose pas forcément des ressources nécessaires pour employer l’expertise la meilleure au monde pour négocier des contrats équilibrés.” Il s’agit donc d’essayer de combler cette défaillance en fournissant  aux pays d’Afrique, l’assistance technique nécessaire (ressources financières et humaines) pour obtenir de meilleures conditions contractuelles [..]

“En gruvminister eller en finansminister har inte nödvändigtvis de resurser som behövs för att kunna använda den bästa expertisen i världen för att förhandla fram balanserade avtal.” Det handlar alltså om att försöka åtgärda denna brist genom att ge de afrikanska länderna det tekniska stöd som behövs (finansiella och mänskliga resurser) för att få till stånd bättre avtalsvillkor.[..]

Han tillägger [fr]:

Cinq grands domaines devront être couverts  par ce fonds : les conseils juridiques pour améliorer les modalités contractuelles des investissements dans les industries extractives, en amont les diagnostics sur la capacité institutionnelle des États, l’aide technique relative aux risques sociaux, les conseils pour des politiques publiques visant à développer des pôles de croissance en amont et en aval de l’industrie extractive. La France s’est engagée à apporter une contribution de quelque 15 millions d’euros qui seront repartis entre la Banque mondiale et la Banque africaine de développement.

Fem stora huvudområden måste omfattas av fonden: rättslig rådgivning för att förbättra avtalsvillkoren för investeringar i gruvindustrin, utvärderingar av staternas instutitionella kapacitet i ett tidigt skede, tekniskt stöd i anslutning till sociala risker, råd för offentlig politik i syfte att utveckla tillväxtcentrum i tidigare och senare led av utvinningsindustrins produktionskedja. Frankrike har åtagit sig att bidra med omkring 15 miljoner euro som kommer att fördelas mellan Världsbanken och den Afrikanska Utvecklingsbanken.

Gruvorna i Kailo, Demokratiska republiken Kongo, av Julien Harneis [en] på Flickr (CC-license-2.0)

En åtgärd mot Kinas inflytande i Afrika? 

Flera observatörer menar att dessa åtgärder har som målsättning att motverka Kinas växande inflytande i Afrika [fr]. Philippe Hugon, forskningsdirektör på IRIS (Institutet för internationella och strategiska relationer) underlåter inte att påvisa ironin i dessa åtgärder [fr]:

Dans le fond, les relations que la Chine entretient avec l'Afrique ressemble avec ce qui se faisait en France il y a une trentaine d'années : des liens forts dans le champs du politique, une non dissociation des liens public/privé et une importante corruption. Le tout sans être très regardant sur les situations environnementale et sociale.

I grunden liknar Kinas relationer med Afrika hur det fungerade i Frankrike för ett trettiotal år sedan: starka band på det politiska planet, ingen åtskillnad mellan offentliga och privata anknytningar och en betydande korruption. Allt detta utan att ta så mycket hänsyn till miljön och sociala förhållanden.

Bacary Goudiaby i den Demokratiska republiken Kongo noterar de skillnaderna mellan utvecklingen [fr] för Frankrike respektive Kina i Afrika:

La Chine a été un moteur pour la construction d'infrastructures. Elle fait également renaître des projets jugés insuffisamment rentables par les entreprises occidentales. Mais, certaines industries africaines naissantes ont été touchées par la concurrence chinoise, et la population locale ne bénéficie pas toujours de l'effet d'aubaine de ces nouveaux projets, en raison d'un taux insuffisant de “local content”, c'est-à-dire d'embauche et de sous-traitance locale. [..] Malgré des liens forts avec un certain nombre d’États africains, la France a eu tendance, sur le long terme, à se retirer de ce continent. Le poids des investissements, la présence militaire, tous les indicateurs vont dans ce sens.

Kina har varit en drivkraft i uppbyggandet av infrastruktuer. Kina för också in nytt liv i projekt som inte anses tillräckligt lönsamma av västerländska företag. Men vissa framväxande afrikanska industrier har utsatts för kinesisk konkurrens och dödviktseffekten av dessa nya projekt gagnar inte alltid den lokala befolkningen på grund av en otillräcklig nivå av “local content”, dvs lokala anställningar och underleverantörsskap. [..] Trots starka kopplingar med ett antal afrikanska länder så har tendensen för Frankrike under en längre tid varit ett tillbakadragande ifrån kontinenten. Omfattningen av investeringar, militär närvaro, alla indikatorer pekar i denna riktning.

Ändå verkar detta initiativ visa att Frankrike inte räknar med att låta Kina utvidga sitt inflytande utan motstånd. En intervju med Pierre Moscovici på Jeune Afrique bekräftar Frankrikes vaga ansatser.

Den franske ekonomiministern säger [fr]:

L'Afrique subsaharienne ne représente que 3 % des exportations et des importations françaises, avec à peu près 14 milliards d'euros d'importations et 12 milliards d'exportations. C'est trop peu. Je ne veux pas critiquer la Chine, je trouve cela désuet. C'est en réorientant le partenariat entre la France et l'Afrique vers l'investissement que nous trouverons de meilleures réponses. En aidant nos entreprises à mieux appréhender le risque, qu'elles tendent à surévaluer ; à aller de l'avant, en donnant une priorité au secteur de l'énergie où nous avons une grande expertise. Nous n'avons pas à avoir peur des Chinois.

Subsahariska Afrika representerar bara 3 % av franska exporter och importer, med cirka 14 miljarder euro i import och 12 miljader i export. Det är allför lite. Jag vill inte kritisera Kina, jag tycker det är föråldrat. Det är genom att omorientera partnerskapet mellan Frankrike och Afrika mot investering som vi kommer att finna de bästa svaren. Genom att hjälpa våra företag att bättre bedöma risker, som de har en tendens att överskatta; att gå framåt, genom att prioritera energisektorn där vi har omfattande sakkunskap. Vi behöver inte vara rädda för kineserna.

I Madagaskar, har Kinas roll i exploateringen av landets naturtillgångar, och då särskilt den illegala handeln med rosenträ [en], diskuterats ingående. Frankrikes roll i Madagaskars politiska kris 2009 [en] har dock gjort de lokala politiska observatörerna misstänksamma mot franska initiativ att hjälpa Afrika.

Lalatiana rapporterar om observatörernas meningsutbyten angående de fransktalande afrikanska ländernas svårigheter efter koloniseringen [fr] med bland andra det här inlägget av Rajo Rajaonarivelo:

Il est indéniable que les français ont voulu implanter des modèles de gouvernance et des gouvernants qui servent leurs intérêts dans les pays anciennement colonisés. Mais, comme on dit, it takes two to tango, il faut bien que nos gouvernants soient d’accord. Etait-ce le cas ? à nous tous d’y répondre. Sur un autre plan, avant la colonisation et même quelques années après, nous avions atteint l’auto-suffisance en riz. Il y a même eu des années où Madagascar en exportait. Aujourd’hui, nous sommes obligés d’importer 200 000 à 300 000 tonnes par an. Je ne pense pas que la France ou le Royaume-uni ait un quelconque intérêt là-dedans.

Det är obestridligt att fransmännen har velat etablera styrmodeller och regeringsledare som tjänar deras intressen i de tidigare koloniserade länderna. Men, som man säger, “it takes two to tango”, våra ledare måste komma överens. Var det så? Det är upp till oss alla att svara på det. På ett annat plan, före koloniseringen och även under några år efteråt, så hade vi uppnått självförsörjning av ris. Under några år exporterade Madagaskar det också. Idag är vi tvungna att importera 200 000 till 300 000 ton om året. Jag tror inte att Frankrike eller Storbritannien har något som helst intresse i detta.

Det verkar råda ett samförstånd över de afrikanska ländernas behov av att kunna förhandla bättre om utvinningen av naturtillgångarna. Om effekterna av denna åtgärd verkligen leder till rättvisare avtal, kommer ingen att bry sig om att det här initiativet togs med med tydlig geopolitisk målsättning.

Påbörja samtalet

Översättare, var snälla och logga in »

Riktlinjer

  • Alla kommentarer ses över av en moderator. Skicka inte din kommentar mer än en gång, då kan det identifieras som kommentarspam.
  • Behandla andra med respekt. Kommentarer som innehåller hets mot folkgrupp, är stötande eller utgör personattacker kommer inte att godkännas.