Stillahavsöarnas befolkning bekämpar klimatförändring med kanoter

Canoe building in Pohnpei, the Federated States of Micronesia, where the warriors are learning the canoe building process from local elders. Photo credit:

I Pohnpei, i Mikronesiens federerade stater, utbildar äldre lokalinvånare klimatkrigare i kanotbyggandets konst. Foto från: 350.org

[Samtliga länkar leder till engelskspråkiga sidor, om inte annat anges.]

Den här artikeln skrevs av Fenton Lutunatabua för 350.org, en organisation som håller på att bygga upp en rörelse för globalt klimat. Artikeln återpubliceras av Global Voices tack vare en överenskommelse om innehållsdelning.

Klimatförändingen har slagit till hårt mot öarna i Stilla havet. Havsnivåerna stiger, temperaturerna ökar och allt värre stormvågor och översvämningar har förorenat färskvattenförråd och förstört hela skördar. Befolkningen på en av öarna har tagit beslutet att flytta på grund av de förödande konsekvenserna.

Situationen väntas bli värre, ändå har Australien nyligen, trots Stillahavsgrannarnas lidanden, stärkt sitt förhållande till fossila bränslen.

Men Stillahavsborna slår tillbaka – med kanoter. Människor från 16 olika länder kommer att resa till Australien i samband med organisationen 350.orgs Pacific Warrior Campaign [ung. “Stillhavskrigarnas kampanj”]. Genom kampanjen skänks traditionella kanoter till inflytelserika sympatisörer till industrin för fossila bränslen; gesten är en symbol för Stillahavsbornas fredliga arbete för att skydda sina kulturer, hemländer och hav.

Kampanjens kanotproduktion inleddes tidigare i år av klimatkrigare regionen över. I Vanuatu markerades projektets början med gåvan av ett speciellt utvalt träd. Videon nedan skildrar en intervju med mästerbyggaren Walter Namua, som ger en förklaring till trädets betydelse.

Vanligtvis hugger vi inte ner träd. Faktum är att under de senaste fem åren har våra organisatörer i Stillahavsområdet tvärtom planterat tusentals träd, men för det här projektet hugger våra team ner ett enda träd från varje ö. Flera av dessa träd har skänkts speciellt för just det här syftet. Teamen arbetar tillsammans med mästare på kanotbygge och äldremän som välsignar trädet innan de sätter igång arbetet med att holka ur kanoten.

Traditionen med kanotbygge har under årens lopp långsamt försvunnit från samhällena runt Stilla havet i samband med modernisering och teknologiska framsteg. I allmänhet var farkosterna var dagliga nyttoföremål, men speciella kanoter blev hövdingarnas högt skattade egendom. Hela samhället engagerade sig vanligtvis i byggandet av en kanot. Medan befolkningen delade upp sig i de inledande stadierna av bygget (männen tillverkade skroven och riggarna medan kvinnorna tillverkade seglen), deltog hela samhället – män, kvinnor, ungdomar och äldre – i tillverkningen av repen som band samman farkosten.

Till kanotbygget valdes träd från områden med näringsfattig jord. Det var viktigt att de träd som användes hade förmågan att tåla strapatserna på havet, eftersom kanoterna användes för handelsresor mellan öarna.

Kampanjen försöker återuppliva både kanotbyggandets hantverk och traditionellt båtresande i sin strävan att skicka Australien ett starkt budskap om klimatförändring.

I Pohnpei, i Mikronesiens federerade stater, är krigarna redan i full gång med att bygga sin kanot, under handledning av äldremän från Enipeinbyn Kitti, som undervisar dem i traditionellt kanotbygge. Samtidigt utförde krigare ifrån Tonga den tonganska krigsdansen Sipi Tau innan de tillsammans med träsnidare inledde sitt kanotbygge på “aktionsdagen” den 12 april.

I Tokelau söks stöd från Atafus befolkning, berömda för sitt kanotbygge. Och på Papua New Guinea marscherade klimatkrigarna genom Port Moresby för att öka allmänhetens medvetande om den pågående klimatförändringen, klimatkrigarnas roll i Stillahavsregionen och hur lokalbefolkningen kan stödja rörelsen.

Påbörja samtalet

Översättare, var snälla och logga in »

Riktlinjer

  • Alla kommentarer ses över av en moderator. Skicka inte din kommentar mer än en gång, då kan det identifieras som kommentarspam.
  • Behandla andra med respekt. Kommentarer som innehåller hets mot folkgrupp, är stötande eller utgör personattacker kommer inte att godkännas.