Bild av Flickr-användare Marcia Furman (CC BY-NC-ND 2.0)

Att handla online från försäljare  baserade i utlandet är för ögonblicket en av de hetaste trenderna bland unga sydkoreaner. Förra året spenderades totalt en triljon koreanska won [ko] (ca 0.9 billion US dollars) på det här viset. Genom att handla på webben kan konsumenter få tag i produkter som inte finns tillgängliga inom det egna landets gränser eller produkter från koreanska varumärken sålda till betydligt lägre priser. 

Men trenden har nu ådragit sig de koreanska myndgheternas vrede. I ett försök att skydda den lokala ekonomin framlades nyligen ett lagförslag som skulle svartlista [ko] de koreaner som spenderar över 5000 amerikanska dollar per kvartal på internationell shopping via kreditkort.

Det finns tre huvudsakliga sätt [ko] på vilka unga koreaner handlar online från utländska försäljare. Den första metoden sker via små byråer eller mellanhänder, som tar hand om inköpsprocessen i utbyte mot en serviceavgift på 10 procent av transaktionen. En annan metod är att små företag eller individer låter kunder använda deras amerikanska adress medan de tar hand om frakten.

Via den tredje metoden köper kunder varor från de utländska återförsäljarnas webbplatser och anger sin koreanska adress. Det är detta tredje sätt, på koreanska kallat “Haeoi-jikgu” (ung. “direktköp från utlandet”), som blir alltmer populärt i landet. Detta medför att konsumenterna måste betala de dyra fraktkostnader som webbplatser som Amazon, eBay och Drugstore.com tar, men trots detta blir ändå slutsumman billigare jämfört med inhemska priser för samma vara.

Koreanska onlinenätverk har till och med öppnat nya underkategorier, inriktade på denna typ av inköp, där användare kan dela med sig av tips om hur man handlar på detta sätt, vad man bör ha i åtanke och hur man undviker misstag.

Bloggen Economic Review utreder detta nya fenomen [ko] i ett detaljerat inlägg med titeln “Vad ligger bakom direktköp från utlandet? Är det helt enkelt fråga om överkonsumtion ELLER är det en konsumentprotest?”

기사를 보면 현재의 현상인식은 “해외직구 나빠”정도인 것 같다. 해외직구는 경제가 세계화되고 기술이 발전함에 따라 자연적으로 증가할 현상이다. 기업은 세계화를 위하여 WTO와 FTA 등을 통해 각종 경제장벽을 제거하고 있다. 이에 대응하여 – 보다 더 수동적이긴 하지만 – 노동자들은 경계를 넘어 노동의 수요가 있는 곳으로 이주하고 있다. 그렇다면 소비자 역시 이러한 “합리적 경제행위” 주체가 되어야 한다. 생산업자와 수입업자가 같은 품질의 제품을 해외보다 비싼 가격에 팔고 있다면, 소비자는 그에 대응하여 해외직구로 비용을 절감하게 마련인 것이다[…] 공직자가 여성인턴을 성희롱하면 여성인턴을 뽑지 않는 것으로 사태를 해결하는 것처럼 내수를 살리기 위해 해외직구를 금지할 것인가? 국산 TV를 아마존에서 50% 이상 싸게 팔면서 국내 소비자를 “호갱님”으로 만들고 있는 상황에서 말이다.

När man läser koreanska nyhetsrapporter kommer flera enbart med påståenden av stilen: “att köpa saker från utlandet är dåligt”. Men denna typ av inköp från utländska försäljare kommer bara att öka, på ett naturligt sätt, allteftersom både globalisering och teknologi utvecklas. Företag river ner ekonomiska barriärer med hjälp av Världshandelsorganisationen och frihandelsavtal och arbetstagare flyttar också dit där arbetet finns, korsar gränser, letar efter de ställen där behov av arbetskraft finns, även om detta görs mer passivt. Kunder, liksom alla andra, bör ha rätt att fatta rimliga ekonomiska beslut som passar dem. Om lokala producenter och importörer säljer samma produkter till högre priser på den koreanska marknaden borde koreanska kunder som svar på detta ha möjlighet att välja att betala lägsta möjliga pris genom att handla varor från utlandet. […] Att förbjuda inköp från utlandet med syfte att driva upp den lokala försäljningen är att likställa med att “inte anställa kvinnliga praktikanter med syfte att lösa problemet med regeringstjänstemäns sexuella trakasserier”. Detta gäller i synnerhet de koreanska varumärken som säljer sina TV-apparater till halva priset på Amazon och därmed helt kör över sina koreanska kunder.

Ilskna kommentarer strömmade in på den koreanska webben som reaktion på nyheten om regeringens önskan att begränsa koreaners ekonomiska aktiviteter. 

Bloggen PPSS gjorde en sammanställning av några av de bästa tweeten [ko]; flera av dessa finns listade nedan. De flesta har återtweetats hundratals gånger:  

이런식으로 국민들이 호갱님이 되고 있는데도 내수진작을 위해 ‘해외직구’ 대책을 추진하겠다는 정부. pic.twitter.com/pVstkr7TjT

— 백찬홍 (@mindgood) March 17, 2014

Som ni kan se här [med hänvisning till en skärmdump som visar exakt samma smarta TV med en fyra gånger dyrare prislapp i Korea] utnyttjar företagen det koreanska folket, men regeringen hävdar fortfarande att de kommer att ta till åtgärder för att begränsa direkta inköp från utlandet för att gynna försäljningen i hemlandet.

“대학생들아. 지금은 무한경쟁시대다. 세계인과 경쟁해 이길 수 있는 실력을 갖춰라. 그래야 너희를 뽑겠다” 라고 하시는 분들이 “소비자님들, 우리가 어떻게 세계적인 유통망과 싸워 이기겠어요. 해외직구 자제점..” 라고 하신다는게 사실인가효?

— 狂筆 (@madpen10) March 17, 2014

Dessa människor brukade säga: “ni som just gått ut uiversitetet, ni måste inse att den här världen är hårt konkurrensdriven, så om ni inte skaffar er tillräckligt med kompetens för att vinna på den internationella marknaden kommer vi inte att anställa er.” Nu säger de: “Men kära kunder. Vi kan inte vinna över dessa internationella återförsäljare. Kan ni tänka er att sluta handla från återförsäljare utomlands?” Verkigen – menar de allvar?

80년대 초에 과자 수입이 안됐던 거 아세요? 키세스는 미국 여행 다녀온 사람들이 선물로 갖다주는 전설의 아이템이었음. 다시 시계를 그 때로 돌리시게? 포기하셔. 해외직구가 싫으면 퀄리티를 좋게 내시던가, 중저가 브랜드를 고가인양 포장하질 마시던가.

— Ryu (@setsalle) March 17, 2014

Är ni medvetna om att det var olagligt att importera utländska snacks? Chocolate Kisses brukade vara ytterst sällsynta och gavs till enbart ett fåtal människor som present från människor som kom tillbaka från en resa till USA. Vill ni att det ska bli så igen? Snälla, lägg av. Om ni inte vill att kunder ska handla från utländska försäljare så får ni förbättra er egen kvalitet eller sluta marknadsföra lågkvalitativa varumärken som om de vore högkvalitativa.

정부가 해외 직구를 막으려 하는 가장 큰 이유는 결코 유통망에 있지 않다고 생각한다. 유통망 보다는 한국 제조기업들이 한국시장에 무엇을 팔아왔는지가 들켜서인 문제가 더 크다고 생각한다.

— I have returned (@kirina77) March 17, 2014

Regeringen försöker aldrig hitta den verkliga anledningen inom distributionskedjan. Jag tror att problemet ligger i att det koreanska folket äntligen har kommit på vad det är koreanska återförsäljare faktiskt säljer.

해외 직구때문에 장사가 안되면 값을 내리세요. 개인이 직구하는거 보다 훨씬 싸게 사서 조금 싸게 팔고 적정 이윤을 남기면 되잖아요. 직구때문에 망할 사업이면 접는게 맞아요.

— 김의성 (@lunaboy65) March 17, 2014

Om er försäljning påverkats av direktköp från utlandet, sänk era priser. Eller köp produkter för mycket lägre priser och sälj dem för något högre priser, som är lägre än nu. Om ert företag har påverkats så till den grad att ni riskerar att bli “tvungna att lägga ner” enbart på grund av direktköp från utlandet, då är det bäst att ge upp verksamheten.