Importerade kubanska läkare möts av rasism i Brasilien

latuff #bemvindoscubanos

“#BemVindosCubanos (“välkomna kubaner”), den brasilianska befolkningen tackar för er solidaritet och ber om ursäkt för de rasistiska och främlingsfientliga handlingar som begås av en elitistisk och konservativ minoritet!” säger UJS Rio de Janeiro på Facebook. De delar även den här skämtteckningen av Carlos Latuff – “den första läkarundersökningen utförd av en kubansk läkare i Brasilien” – skapad för webbsidan Sul Vinte Um. I skämtteckningen skriker en brasiliansk läkare “slavar” och den kubanske läkaren ger diagnosen “främlingsfientlig rasism”.

[Efter att ursprungsversionen av den här artikeln publicerades på portugisiska den 6 september 2013 har en anti-rasistisk våg spridits över den brasilianska delen av cyberrymden, med bilder och meddelanden som stöttar de kubanska läkarna, såsom exempelvis bilden ovan. Samtliga länkar leder till portugisiskspråkiga sidor, om inte annat anges.]

De första 400 kubanska läkare som deltar i den brasilianska federala regeringens program Mais Médicos (“fler läkare”) har anlänt i Brasilien. Tillsammans med resväskor som packats för tre års arbete i regioner med begränsade sjukvårdsresurser tog de även med sig en utökad debatt kring problemen inom Brasiliens offentliga sjukvårdssystem.

Införandet av utländska läkare i Brasiliens offentliga sjukvårdssystem har redan gett upphov till kontrovers och delade åsikter, ofta präglade av ett intolerant och rasistiskt ställningstagande.

1957, student Elizabeth Eckford arrives for her first day of class in a desegregated school in Little Rock, USA. 2013, Cuban doctor being booed by Brazilian doctors, Fortaleza. Image shared more than 39,000 times on Facebook.

Bilden av en student under hennes första skoldag i en avsegregerad skola i Little Rock, Arkansas, USA (1957) ställd bredvid bilden av en kubansk läkare som anländer för att delta i programmet Mais Médicos i Fortaleza, Brasilien (2013). Bilden har delats över 39 000 gånger på Facebook.

Frågan hamnade dock i ett nytt ljus efter en högljudd protest från en grupp läkare i Fortaleza, Ceará, vid slutet av en mottagning för kubanska läkare den 26 augusti 2013. Protestanternas attack – fylld av buanden och fientliga ord mot de nyligen anlända läkarna – filmades. Videon spreds som en löpeld på den brasilianska webben.

Ett foto från protesten, som visar en svart kubansk läkare som blir utbuad av brasilianska läkare (höger), hamnade på dagstidningarnas förstasidor, samt den brasilianska Facebook-sidans timeline (#MaisMédicos), och blev diskussionens officiella illustration. Under en vecka då man firade 50-årsjubiléet av marschen mot Washington [en] – då medborgarrättsledaren Martin Luther King Jr höll sitt berömda “Jag har en dröm”-tal – användes bilden även som del av en historisk reflektion och hjälpte till att fokusera debatten på frågan om rasism.

Under en intervju nekade doktor José Maria Pontes, ordförande för Sindicato dos Médicos do Ceara (Cearas läkarförening), eller SimeC, till att attackerna riktats mot de kubanska läkarna och att ropen “slavar” var en form av rasistisk protest. Enligt Pontes var protesterna riktade mot hälsoministeriet.

Ministern för organisationen Políticas de Promoção da Igualdade Racial (ung. “politiker för främjandet av jämlikhet mellan raserna”), Luiza Bairros, beklagade det mottagande de kubanska läkarna fått och bekräftade att “rasism fortfarande existerar och det utrymme som svarta människor har i det brasilianska samhället fortfarande ifrågasätts.”

#Mais Médicos

Enligt offentliga regeringsuppgifter är för närvarande 80 procent av den brasilianska befolkningen beroende av det offentliga sjukvårdssystemet, SUS, eller Sistema Único de Saúde (ung. “det förenade hälsovårdssystemet”). I verkligheten visar det sig dock – trots det ökade antalet utexaminerade läkare i landet under de senaste åren – att de norra och nordöstra regionerna, särskilt i inlandets städer, lider av bristen på kvalificerad personal.

Illustration of doctor and artist Solon Maia on his blog, Meus Nervos (My Nerves) (CC BY-NC-ND 3.0)

“Vi behöver dig”. Illustration av läkaren och konstnären doctor Solon Maia på bloggen Meus Nervos (“mina nerver”) (CC BY-NC-ND 3.0)

Denna sistuation gav upphov till idén för Mais Médicos, ett program skapat av den federala regeringen med syfte att “etablera brasilianska och utländska läkare i ett offentligt sjukvårdsnätverk.”

Under programmets första skede prioriterades brasilianska läkare. Eller, med andra ord: utlänningarna tar inte arbeten från brasilianare, utan arbetar enbart inom 700 kommuner som inte får någon uppmärksamhet av de existerande läkarna i landet. Kubanerna ingår i ett specifikt avtal mellan Kuba och Brasiliens hälsoministerium, förmedlat av Världshälsoorganisationen (WHO) [en].

Organisationen anser att den kommunistiska ön är “den mest välutvecklade i världen” inom sjukvårdssektorn, med barnadödlighetssiffror lägre än både USA och Kanada tack vare förebyggande medicinering. Fidels land är även överlägset vad gäller mängden kvalificerad hälsovårdspersonal, något som demonstreras i en artikel publicerad av Vinicius Galeazzi på webbsidan Sul 21:

No Brasil, há 1,8 médicos para cada 1.000 habitantes. Na Argentina, 3,2. O programa Mais Médicos visa elevar nosso índice para 2,5 médicos para mil habitantes: um incremento de mais de 170.000 médicos, quando nossas escolas de medicina formam cerca de 18.000 médicos por ano. Nesse contexto, não é aceitável que a corporação dos médicos brasileiros não concorde que se chame médicos de outros países para os postos carentes, onde eles não querem ir. Alegam que não há infraestrutura e, sem ela, os médicos não podem trabalhar, mas não lhes importa, parece, que pessoas adoeçam durante essa espera de infraestrutura.

I Brasilien finns 1,8 läkare per 1000 invånare. I Argentina finns 3,2. Mais Medicos-programmet har som mål att höja vår andel till 2,5 läkare per 1000 invånare, en ökning med över 170 000 läkare, samtidigt som 18 000 läkare årligen utexamineras från våra läkarhögskolor. I detta sammanhang är det inte acceptabelt för ett organ bestående av brasilianska läkare att motsätta sig en uppmaning till läkare från andra länder att hjälpa till med de tjänster där bristen är som störst, där de själva inte vill bli placerade. De påstår att där inte finns någon infrastruktur och att utan denna kan läkare inte arbeta, men inget av detta spelar någon roll om människor blir sjuka medan de väntar på en infrastruktur.

“Hembränning” av läkare? 

Det avtal som skrivits under av den brasilianska regeringen för att reglera kubanernas verksamhet i landet, t.ex. hindra dem från att flytta ifrån de städer där de placerats eller utöva medicin utanför ramarna för utbytesprogrammet, gör att de undantas från programmet för förnyandet av läkardiplom i det nationella territoriet, Revalida. En grupp inom Brasilien menar att “locka en utländsk läkare till Brasilien utan att giltighetspröva hans kvalifikation, är inte import utan att hembränning”.

Nära 84 procent av de kubanska, kvalificerade läkare, som kommer för att arbeta i Brasilien, har redan över 16 års erfarenhet, påpekar R7. Tidigare fylldes Revalidas första tjänster av medicinstuderande från Venezuela och Kuba.

A nurse prepares an anti-venom injection. Many challenges exist in the placement of health care professionals in local communities in the Brazilian Amazon. During the rescue of a Rio Negro resident bitten by a snake (Surucucurana), it took eight hours to get to the nearest hospital in Novo Airao. Photo: Marcio Isensee e Sá copyright Demotix (11/04/2013)

Novo Airao, Brasilien (March 11, 2013): En sjukskötare förbereder en serumspruta. En mängd olika utmaningar möter den sjukvårdspersonal som placeras i lokalsamhällena i det brasilianska Amazonområdet. Då man försökte rädda en invånare i Rio Negro som blivit huggen av en orm (Surucucurana) tog det åtta timmar att komma till det närmaste sjukhuset i Novo Airao. Foto: Marcio Isensee e Sá, upphovsrätt Demotix

Två medicinska organisationer, Associação Médica Brasileira (det brasilianska läkarförbundet, AMB) och Conselho Federal de Medicina (det federala medicinska rådet, CFM), gick så långt att de lämnade in polisanmälningar i sina försök att avskaffa programmet, med motiveringen att det var olagligt att anställa läkare vars diplom inte förnyats i Brasilien. Men de stoppades. I delstaten Minas Gerais hotade till och med ordföranden för det regionala läkarrådet med att låta arrestera läkare som tjänstgjorde utan korrekt registrering. Hälsoministern Alexandre Padilha protesterade via sitt Twitter-konto:

Att vägra hjälp och vård upprätthålls inte av någon princip för medicinsk etik. Jag tror inte att läkarna i MG [Minas Gerais] skulle följa några sådana rekommendationer.

Delade läkare

Den brasilianska läkarkåren delade sig i flera läger. Många läkare som motsatte sig ankomsten av utländska kollegor tog tillfället i akt att visa på de problem Brasiliens läkare stod inför, i huvudsak bristen på struktur och låga löner. Doktor Rodrigo Fontoura, som arbetat sju år inom Sistema Unico de Saude (SUS), använde sig av Facebook för att lätta sig om hjärtat:

Não me aborreça depois de uma dia de plantão no SUS quando vou para casa triste e frustrado pensando que não fiz o meu melhor para alguns pacientes, porque não tive recursos básicos.
Não me faça ter pena da sua ignorância sobre o real motivo das vaias aos cubanos, portugueses, espanhóis ou brasileiros do Mais Médicos.
Essas vaias não são para os seres humanos que ali estão, e sim para o que eles representam.
Eles são a representação do descaso com a saúde, com todos os profissionais (médicos, enfermeiros, téc. Enfermagem, etc) que diariamente lidam com a mazela da sociedade, sem recursos.

/—/ efter ett dagspass på SUS, när jag åker hem ledsen och frustrerad och tänker att jag inte gjort mitt bästa för att hjälpa en del av patienterna, eftersom jag inte hade tillgång till grundläggande resurser.
Det får mig inte att tycka synd om er för er okunskap om den verkliga anledningen till buandet av kubanerna, portugiserna, spanjorerna eller de brasilianare som tillhör Mais Médicos.
Buanderopen var inte riktade mot de människor som var närvarande, men mot det som de representerar.
De representerar hälsovårdens försummelse av all den kvalificerade personal (läkare, sjuksköterskor, nursing techs, m.fl), som tar itu med samhällets sjukdomar varje dag, utan resurser.

Å andra sidan finns det läkare som är mottagliga för idén. David Oliveira de Souza, medlem av organisationen Läkare utan gränser, publicerade ett öppet brev till de utländska läkarna i sin blogg och i dagstidningen Folha de São Paulo, där han visar på de många problemen inom det brasilianska allmänna hälsovården som kunde lösas enbart med tillgång till medicinsk vård, och hävdar:

A sua chegada responde a um imperativo humanitário que não pode esperar. Em Sergipe, por exemplo, o menor Estado do Brasil, é fácil se deslocar da capital para o interior. Ainda assim, há centenas de postos de trabalho ociosos, mesmo em unidades de saúde equipadas e em boas condições.

Deras ankomst är ett svar på en humanitär nödvändighet som inte kan vänta. I Sergipe, t.ex., Brasiliens minsta delstat, är det lätt att flytta från huvudstaden till inlandet. Där finns hundratals lediga tjänster, på välutrustade avdelningar i gott skick.

Förutom hjälp med att tackla problemen inom den brasilianska hälsovården finns förhoppningar om att initiativet också kommer att utöka möjligheterna för och profilen hos de som på detta sätt får möjlighet att utöva läkaryrket. Exempelvis fallet med medicinstuderande Cintia Santos Cunha, som kom från ett fattigt samhälle och emigrerade till Kuba för att bli läkare:

Mitt ibland kontroversen och debatter som fortfarande är i full gång lyftes en sanning fram av den politiska kommentatorn Bob Fernandes, i en video som delats över 20 000 gånger på sociala nätverk:

Milhões que moram nestas cidades (sem médicos) não querem saber se o médico é baiano, sueco ou cubano. Querem médicos. E medicina. Sabem que um médico é melhor do que nem um médico. A boa medicina será cobrada, e muito, nesse caminho. O resto é o jeito de cada um enxergar a vida.

Miljoner människor som lever i dessa städer (utan läkare) har inget intresse av om deras läkare är ifrån Bahia, Schweiz eller Kuba. De vill ha läkare. Och mediciner. De vet att en läkare är bättre än ingen läkare. God sjukvård, och mer, kommer att åstadkommas på detta sätt. Resten har att göra med individuella livsinställningar.

Video ovan översattes till och gavs undertexter på engelska av Vitor Visconti.

Påbörja samtalet

Översättare, var snälla och logga in »

Riktlinjer

  • Alla kommentarer ses över av en moderator. Skicka inte din kommentar mer än en gång, då kan det identifieras som kommentarspam.
  • Behandla andra med respekt. Kommentarer som innehåller hets mot folkgrupp, är stötande eller utgör personattacker kommer inte att godkännas.