- Global Voices på svenska - https://sv.globalvoices.org -

Quebec: Spänt läge under allmänna valen efter den quebekiska våren

· Skrivet av Rakotomalala Översatt av Louise Ohlsén

Kategorier: Nordamerika, Kanada, Medborgarmedia, Politik, Protest, Val

[Alla länkar går till franskspråkiga sidor om inte annat anges.]

De allmänna valen i Quebec 2012 [1] äger rum den 4 september, 2012. Man ska då utse parlamentsledamöterna för den 40:e mandatperioden i den quebekiska Nationalförsamlingen [2]. De senaste mätningarna visar att frihetskämparna från Parti Québécois (PQ) leder. Kampen mellan federalister och separatister har länge format det politiska klimatet i Quebec. Men i år blir följderna av den studentstrejk som förekom i protest mot de ökade kursavgifterna på universitetet [3] en viktig faktor i det val som väljarna står inför. Nätanvändarna i Quebec reagerar på valmätningarna några veckor innan valet.

[4]

Nationalförsamlingssalen i parlamentet i Quebec via Wikipédia CC-licens-3.0

Embruns ger en sammanfattning av det politiska fältet i Quebec [5] och av de närvarande styrkorna:

Le mode de scrutin québécois favorise les grands partis, sans garantir pour autant d’obtenir une majorité claire, et il mène la vie très dure aux petits partis. Le gouvernement en place n’a reçu l’appui que de 24% des électeurs inscrits. Entre abstention et système de scrutin, le second alimentant en partie la première, il se pose la question de la représentativité de l’Assemblée nationale et certains citoyens militent pour des proportionnelles. Sans partager toutes ses idées, de nombreux Québécois trouveraient dommage qu’un Amir Khadir du petit parti de gauche Québec solidaire n’obtienne pas un siège à l’Assemblée, il y va en effet de la richesse des débats et de la pluralité des points de vue. [..] Selon un sondage mené en 2010, Amir Khadir était la personnalité politique préférée des Québécois. Cela a pas mal baissé depuis, mais il y a toujours un attachement de bien des Québécois pour le personnage et notamment de la part des jeunes, surtout après qu’il ait endossé à 100% le mouvement du “Printemps québécois”.

Det quebekiska valsystemet gynnar de stora partierna, men garanterar trots det ingen klar majoritet, vilket gör det svårt för de små partierna. Den nuvarande regeringen har endast fått stöd av 24% av registrerade väljare. Mellan nedlagda röster och valsystemet i sig, den senare som delvis föder den förstnämnde, kommer frågan om nationalförsamlingens representativitet upp och vissa medborgare kämpar för de proportionella. Utan att dela alla hans idéer, tycker många quebekier att det är synd att en Amir Khadir från det lilla vänsterpartiet Quebec solidaire inte får en plats i Nationalförsamlingen, då han medför rikedom i debatterna och mångfald av åsikter. [.] Enligt en mätning från 2010, var Amir Khadir den mest omtyckta, politiska personlighet av qubekierna. Detta har sjunkit en hel del sedan dess, men det finns fortfarande ett tillgivenhet hos många av quebekierna och i synnerhet hos unga människor, särskilt efter det att han till 100% tog på sig ansvaret för rörelsen “Den quebekiska våren”.

I början av valperioden är den quebekiska våren [6] (eller lönnvåren) närvarande i människors medvetande. Detta tidigarelagda val är, när allt kommer omkring, konsekvensen av den längsta strejken i Quebecs historia. Mireille Fournier förklarar [7]:

Après avoir dissout le Parlement, le Premier ministre de la province du Québec, Jean Charest a annoncé la tenue d’élections législatives anticipées en septembre prochain. Les élections ne se tiennent pas à date fixe au Québec, ce qui aurait permis au gouvernement de rester en place jusqu’à la fin de 2012. Mais devant l’imminence de la rentrée scolaire, le 15 août prochain, le Premier ministre s’est vu forcé de renoncer à ses fonctions pour demander à la population de se prononcer sur la légitimité de son gouvernement.

Efter att ha upplöst parlamentet meddelade premiärministern för provinsen Quebec, Jean Charest, det tidigarelagda parlamentsvalet i september. Valet hålls inte inte på ett fast datum i Quebec, vilket skulle har gjort det möjligt för regeringen att bli kvar i makten ända till slutet av 2012. Men med den näraliggande skolstarten den 15 augusti ansåg sig premiärministern tvingad att avstå från sin post för att be befolkningen uttala sig om regeringens legitimitet.
[8]

Studentdemonstrationen den 22 maj, 2012, i Montreal. Foto av Justin Ling (CC-licens BY 3.0)

Hon förklarar även subtiliteterna med detta val [7]:

Pour comprendre les enjeux de cette élection sur fond de crise, il est nécessaire d’être familiarisé avec certains aspects de la politique québécoise. tous les partis souverainistes se disent officiellement sociaux-démocrates et appuient à divers degrés la cause étudiante, tandis que les partis fédéralistes défendent tous deux l’idéologie libérale de centre droite et sont fermés aux revendications des étudiants. Par conséquent un profond vide politique s’est creusé au Québec : il n’est pas possible de voter à gauche sans soutenir l’idéal indépendantiste. Mis à part le manque de diversité d’opinion chez les partis politiques québécois, un autre problème de notre système politique est la disparité qui existe entre le poids d’un électeur vivant dans un centre urbain vis-à-vis d’un électeur des régions rurales. En effet, la carte électorale ne tenant pas compte de l’augmentation de la densité de la population urbaine, elle favorise certaines régions au dépend des villes.

För att förstå insatserna i detta val, mot en bakgrund av krisen, är det nödvändigt att känna till vissa aspekter av den quebekiska politiken. Alla suveräna partier säger sig officiellt vara socialdemokrater och stödjer på olika nivåer studenternas fall, medan de båda federalistiska partierna försvarar mitthögerns liberala ideologi och inte lyssnar till studenternas krav. Därmed har det uppstått ett djupt politiskt vakuum i Quebec: det är inte möjligt att rösta vänster utan att understödja självständighetsideal. Förutom bristen på mångfald av åsikter hos de quebekiska politiska partierna, finns det ett annat problem med vårt politiska system, vilket är den skillnad som finns mellan vikten av en väljare som lever i stadsmiljö och en väljare på landsbygden. Valkartan tar nämligen inte hänsyn till ökningen av den urbana befolkningstätheten, utan gynnar särskilda regioner på städernas bekostnad.

Trots valsystemet är det mycket sannolikt att studenterna har en viktig roll [9] i valresultaten:

Habituellement, les jeunes québécois s'abstiennent massivement de voter lors des législatives, mais le vote des deux millions de 18-35 ans, s'ils traduisent leur “printemps érable” dans les urnes, pourra changer l'issue du scrutin du 4 septembre.[..] Bien qu'avec la mobilisation étudiante, l'expérience citoyenne des jeunes Québécois au cours des sept derniers mois ait été importante, le phénomène d'abstention chez les jeunes est “une tendance lourde”, explique Michel Venne, directeur de l'Institut du nouveau monde (INM), “Quatre Québécois sur 10 ne votent plus. Le problème atteint des proportions dramatiques chez les jeunes. Dans une société vieillissante, c'est un suicide politique pour une génération”, commente-t-il.

Vanligtvis valskolkar de unga i Quebec kraftigt under valen till Nationalförsamlingen, men rösterna från två miljoner 18 till 35-åringar, om de överför sin ”lönnvår” till valurnorna, skulle kunna ändra valutgången den 4 september. […] Även om studentmobiliseringen har varit en viktig erfarenhet för de unga invånarna i Quebec under de senaste sju månaderna, är fenomenet hos de unga med att avstå från att rösta ”en trend”, förklarar Michel Venne, chefen för L'Institut du nouveau monde, INM, (Institut för den nya världen) att ”fyra av 10 quebekier röstar inte längre. Problemet har nått dramatiska proportionerar bland de unga. I ett åldrande samhälle är detta politiskt självmord för en generation”, säger han.

Vikten av studenternas strejk i valet kommer att gå åt båda håll. Många i Quebec anser nämligen att studenternas klagomål är oberättigade. Gary Mason förklarar [10] [en]:

They don’t know how lucky they have it. They have the lowest tuition fees in the country. Even with the proposed $1,625 tuition increase – which the government has now agreed to spread over seven years instead of five – Quebec students would still enjoy costs their counterparts in the rest of the country would kill for.

De vet inte vet hur bra de har det. De har de lägsta kursavgifterna i landet. Även med förslaget att kursavgiften skulle höjas med1.625 $ – som regeringen nu har kommit överens om att sprida ut över sju år i stället för fem – skulle de quebekiska studenterna fortfarande njuta av kostnader, som deras motparter i resten av landet skulle döda för.