Hovhannes Ishkhanyan, en 24 år gammal dataprogrammerare och, liksom många andra, före detta värnpliktig i den armeniska armén, har fått det hett om öronen i den tidigare Sovjetrepubliken efter att ha skrivit ett litterärt verk om livet i landets armé.
Trots en upplaga på enbart 300 exemplar säger den armeniske militäråklagaren att boken svärtar ner armén och förolämpar både religionen och armeniska mödrar. “Demob Day” (ung. “Muckardagen”) har plockats ner från hyllorna i åtminstone två bokaffärer i Yerevan, den armeniska huvudstaden.
Ironiskt nog bär staden just i år titeln Världens bokhuvudstad, vilket den tilldelats av UNESCO [en], men det är en klen tröst för Ishkanyan, som kan vänta sig åtal under artikel 263 i Armeniens brottsbalk för olaglig spridning av pornografiskt material.
Om han befinns skyldig, kan Ishkhanyan dömas till böter eller fängelse på upp till två eller tre år. Ianyan kommenterar fallet [en]:
Den armeniska armén har lidit av dålig publicitet de senaste åren, plågad av upprepade nyheter om dödsfall som inte inträffat i stridssituationer. Aktivister, som regelbundet reagerat mot dödsfallen, anklagar militären för att inte utreda dödsfallen tillräckligt, samt för att framställa mord som självmord. I september 2010 gav en amatörvideo, publicerad på YouTube och som hävdade att övergrepp förekom inom den armeniska armén, upphov till nyhetsrubriker både inom och utom landet.
Ibland de 16 fiktiva berättelserna i “Demob Day” behandlar tre olika teman som rör armén. En av dessa, benämnd “Militärmarsch” handlar om 100 marscherande soldater, som, släpande på sina militära identitetsbrickor, börjar delge sina erfarenheter av livet i armén, och är den berättelse som har förargat myndigheterna mest, enligt Ishkhanyan.
Armenian Observer såg till att läsa boken [en]:
Situationen med polisen väckte mitt intresse, så jag läste boken. Jag måste erkänna att det var utan nöje. Boken innehåller alltför mycket våld och vulgärt språk för min smak, men det är också allt. Man kan knappast vänta sig att en bok om den armeniska armén ska innehålla en massa ömhet och poetiskt tal – vi talar, trots allt, om en situation där dussintals av de soldater som dör varje år, inte dör som resultat av stridshandlingar, utan huvudsakligen på grund av nollning, våld och stress, som får dem att begå självmord.
[…]
Bokens hjältar, unga soldater som dör eller blir invalider under sin militärtjänst, berättar skräckhistorier om hur de blivit illa behandlade av officerare.
[…]
Det är uppenbart att vi här bevittnar ett tydligt fall av censur, vilket är fullständigt oacceptabelt.
Bloggaren Unzipped lämnade också en kommentar [en] och drog uppmärksamheten till en namninsamling [en] som påbörjats till stöd för den unge författaren. “Ofattbart,” skrev bloggaren. “Vilken tidsålder lever vi i?! Säg ett tydligt NEJ till försöken att föra tillbaka Armenien till stalinismens mörka tid.”
På “Artist for Artist” (“Konstnärer för konstnärer”) finns även en intervju med Ishkanyan från förra året [en] i vilken författaren diskuterar yttrandefrihet och militärkultur i Armenien.