Ser du alla språken däruppe? Vi översätter nyhetsinslag från Global Voices för att se till att medborgarmedier från världens alla hörn blir tillgängliga för alla.

Lär dig mer om Lingua-översättningar  »

Latinamerika 2011: Ett år präglat av sociala rörelser

Alla länkar går till engelskspråkiga sidor utom de där ett annat språk angetts.

Medan den arabiska våren urvecklade sig under 2011 och medan Spaniens indignados och den nu världsomspännande “Occupy”-rörelsen tog fart växte även viktiga sociala rörelser upp över Central- och Sydamerika.

År 2011 gick latinamerikaner man ur huse i stora städer såväl som små för att försvara sin rätt till utbildning, skydda sitt jord från vägbyggen och gruvprojekt samt kräva fred. Nu, när vi ser tillbaka på året som gått, minns vi Global Voices latinamerikangrupps rapportering om dessa viktiga mobiliseringar.

Studentrörelser

Bilder av chilenska studentprotester skapade nyhetsrubriker världen runt i flera månader. Medan största delen av internationella media fokuserade sig på de upprepade sammandrabbningarna mellan demonstranter och polis, delade medborgare analyser, rapporter, bilder och filmer på gräsrotsnivå genom sociala nätverk.

I över sex månader organiserade chilenska gymnasieelever och universitetsstudenter  en mängd protester för att kräva en ordentlig genomgång av utbildningssystemet. Studenter bloggade och visade sina tomas (skolockupationer) via livestream, och dokumenterade därmed sina erfarenheter inifrån skolorna. De laddade också upp medborgarvideos från cacerolazos (en högljudd protestform där man slår på kastruller) och de olika händelser – negativa och positiva – som ägde rum under protesterna, inklusive en video som visar hur studenter stoppar en grupp våldsamma demonstranter.

Studentrörelsen förblev ett hett samtalsämne inom sociala nätverk allteftersom protesterna fortsatte; i oktober presenterade det chilenska inrikesministeriet ett förslag om en “antiockupations”-lag för kongressen och senare åberopades en lag om statens säkerhet, vilket hettade till debatten mellan nätmedborgare.

Under tiden, i Colombia, höll studenter och professorer möten och protesterade mot ett förslag att reformera lagen om högre utbildning, “Law 30″, vilket skulle, bland annat, tillåta privat investering i statliga universitet.

Sex månader senare gick arbetare och studenter samman i en landsomfattande demonstration, och universitetsstudenter påbörjade en universitetsstrejk med kravet att regeringen tog tillbaka lagförslaget om reformationen av  “Law 30″ från kongressen. Kvällen innan en landsomfattande protest, som planerats till den 10 november, tillkännagav president Juan Manuel Santos att han skulle ta tillbaka lagförslaget om studenterna ställde in strejken.

Trots tillkännagivandet hölls demonstrationer den 10 november och i Bogotá “ockuperade” studenter Bolivar Square. Nästa dag rapporterade presidentens Twitter-konto att presidenten hade bett kongressen avvisa lagförslaget, och under de följande dagarna började studenter sakta men säkert återvända till klassrummen.

"We've said: enough" Students protest on November 10, 2011 in Bogotá. Image by Flickr user Juan Camaron (CC BY-NC-SA 2.0)

"Vi har sagt: nog" Studenter protesterar den 10 november, 2011 i Bogotá. Bild från Flickr-användare Juan Camaron (CC BY-NC-SA 2.0)

Men årets studentprotester hade inte tagit slut. Inspirerade av studentrörelserna i Colombia och Chile marscherade studenter över hela Latinamerika den 24 november för att kräva gratis utbildning av hög kvalitet.

Kontroversiella projekt

År 2011 stod flera latinamerikanska länder inför ett återkommande dilemma: gruvor, vägar och andra projekt som lovat ekonomisk tillväxt och utveckling gav även orsak till miljörelaterade frågor samt hotade att inkräkta på den infödda befolkningens rättigheter.

I juni tillkännagav den bolivianske presidenten Evo Morales ett kontroversiellt projekt: ett vägbygge som skulle gå rakt igenom Indigenous Territory National Park Isiboro Sécure (TIPNIS); i augusti påbörjade grupper ur den infödda befolkningen och deras sympatisörer en 500 kilometer lång marsch mot La Paz för att motsätta sig projektet.

I september spreds rapporter genom sociala nätverk om polisförtryck mot de infödda demonstranterna. Som en följd började medborgare att mobilisera sig både online och på gatorna för att visa sitt stöd för försvaret av TIPNIS. Nätmedborgare, som Luis Chuquimia (@chuquijosel) [es] beskrev demonstranternas ankomst till La Paz den 19 oktober:

las calles pacenhas….quedaron flores, mixtura, banderas de papel…lagrimas, abrazos…sonrisas…pasos que calan historias #TIPNIS ES VIDA

La Paz’ gator….fyllda av blommor, konfetti, pappersvimplar… tårar, kramar…leenden… steg som skapar historia #TIPNIS är LIV

Slutligen, den 21 oktober, tillkännagav president Moralesthe att vägen inte skulle gå igenom TIPNIS.

TIPNIS march. Image by Flickr user Pablo Rivero (CC BY-NC-ND 2.0)

TIPNIS-marschen. Bild av Flickr-användare Pablo Rivero (CC BY-NC-ND 2.0)

I november, i grannlandet Peru, reflekterade bloggare över en mängd gruvprotester, inklusive demonstrationer mot Minas Congas guldgruveprojekt i Cajamarca. En strejk fick företaget att skjuta på projektet, som, vilket Global Voices-skribenten Isabel Guerra förklarade:

[is] considered to be the largest mining investment in the history of Peru, [and] according to its opponents threatens to destroy some 20 lagoons, which serve as a foundation for local ecosystems and a source of water for farming communities.

anses vara den största gruvinvesteringen i Perus historia [es], och enligt dess motståndare [es] hotar att förstöra runt 20 laguner, vilka utgör basen för lokala ekosystem och vattenkällor för bondebefolkningen.

Trots att projektet skjutits upp fortsatte protester långt in i december, då motståndarna krävde att projektet helt skulle ställas in; som en följd proklamerade regeringen undantagstillstånd. Konflikten har ännu inte funnit någon lösning, men lokala bloggare har fortsatt att rapportera från Cajamarca, och användare av sociala nätverk från hela Peru kommer att fortsätta dela med sig av sina reaktioner i takt med händelseutvecklingen.

Ännu en gruvrelaterad kontrovers, som gett upphov till blandade åsikter, rör dagbrottet ‘Aratiri’, där man bryter järn, i Centro Chato, en liten by i centrala Uruguay. År 2011 rådde delade åsikter mellan uruguayanska nätmedborgare om det kontroversiella projektet: en del ser det som en möjlighet för skapandet av jobb och ekonomisk tillväxt, medan andra är bekymrade över konsekvenserna för miljön och ifrågasätter om landet verkligen kommer att dra nytta av gruvans vinster. Utvecklingen kommer med säkerhet att följas på nära håll av bloggare under 2012.

Fredsmarscher

Mexicos krig mot droger, en avseendevärd militäroperation mot drogkarteller lanserad av president Felipe Calderón i december 2006, har lämnat tiotusentals offer i sitt spår. År 2011 gick mexikanska medborgare ut på gatorna och webben för att deklarera att de fått nog.

I maj deltog mexikanare i en ofantlig, 4-dagar lång, landsomfattande fredsmarsch, och demonstrationer hölls även världen över den 8 maj.

Marschen, som började i Cuernavaca den 5 maj och slutade i Mexico City den 8, organiserades av den mexikanska poeten och aktivisten Javier Sicilia, som blev ledare för Movement for Peace with Justice and Dignity [es] efter att hans son dödats.

Medan den mexikanska bloggosfären var full av kommentarer angående våldsfrågan, organiserade GV en Español en bloggkarnival om “Befolkning, våld och bloggar”. De följande blogginläggen summerar resultaten av karnivalen:

Kort efter Bloggkarnivalen satte rapporter om mordförsök och brutala mord på online-aktivister sociala nätverk i rörelse. I ett gästinlägg för Global Voices Advocacy förklarar ARTICLE19:

Against a backdrop of endemic violence against journalists, social networks and other online communication platforms such as “Nuevo Laredo en Vivo” are increasingly being used by citizens – especially in Tamaulipas [to] break the silence around criminal activities that are not being reported in the press because of the pervading climate of fear and self-censorship.

Mot en bakgrund av inhemskt våld mot journalister används sociala nätverk och nätmötesplatser för kommunikation, såsom “Nuevo Laredo en Vivo”, alltmer av medborgare – särskilt i Tamaulipas, [för att] bryta den tystnad som omger de kriminella aktiviteter, som inte rapporteras i pressen på grund av det förhärskande klimatet av rädsla och självcensur.

Medan Mexiko förbereder sig att välja en ny president under 2012, kommer kriget mot droger och frågan om hur fred ska uppnås med säkerhet att hålla konversationen igång inom olika sociala nätverk.

Vårt latinamerikanska team kommer att arbeta hårt för att lyfta fram fler av dessa viktiga medborgarröster från regionen under 2012. Om du vill hjälpa till, så har vi flera lediga skribenttjänster du kan söka till, och det finns en mängd sätt på vilka du kan delta i Global Voices gemenskap på webben. Vi hoppas att du kommer att fortsätta läsa, kommentera och dela våra nyhetsinslag; du kan ockå följa oss på Twitter @gvamericalatina.

Gott nytt år!

Påbörja samtalet

Översättare, var snälla och logga in »

Riktlinjer

  • Alla kommentarer ses över av en moderator. Skicka inte din kommentar mer än en gång, då kan det identifieras som kommentarspam.
  • Behandla andra med respekt. Kommentarer som innehåller hets mot folkgrupp, är stötande eller utgör personattacker kommer inte att godkännas.