Ser du alla språken däruppe? Vi översätter nyhetsinslag från Global Voices för att se till att medborgarmedier från världens alla hörn blir tillgängliga för alla.

Lär dig mer om Lingua-översättningar  »

Poetry Slam som politisk aktivism i fransktalande Afrika

Sedan tio månader tillbaka har sociala rörelser blommat upp i hög hastighet runt om i världen. Det hela började med en förtvivlad gärning i den lilla staden Sidi Bouzid i Tunisien, och har nu spridits till 87 länder och 951 städer världen över, enligt ledarna för rörelsen United for #GlobalChange (15 oktober).

Att demonstrera utanför institutioner är ett sätt att uttrycka sin önskan om förändring i samhället. Andra former av aktivism har dock funnits ett tag och har nu åter blommat upp runt om i världen i protest mot den etablerade ordningen. Poetry Slam är ett välkänt uttryckssätt för många aktivister i Nordamerika, men nu har även resten av världen anammat denna unika blandning av poesi och rytmiskt, muntligt berättande.

För många har det ibland varit svårt att relatera till en uttrycksform som ofta felaktigt ses som en form som bara storstadsungdomar i Nordamerika använder. Nu befästs dock poetry slam i många länders kultur, särskilt i Afrika, då den förenas med den afrikanska traditionen av muntligt berättande. Här är några exempel på poetry slam, och dess kontext, över hela den afrikanska kontinenten.

Den arabiska revolutionen

King Bobo har skrivit en hyllning på UniversalSlam till ungdomar i Tunisien, Egypten, Syrien och Libyen, med titeln ‘Liberté chérie j’écris ton nom‘ (Älskade frihet, jag skriver ditt namn):

Liberté chérie j’écris ton nom
Ecoutez ce vent de liberté qui souffle dans toutes les langues
La jeunesse tunisienne s’exprime sur les murs
Avec des slogans tracés à la peinture
Liberté, liberté, liberté
La jeunesse égyptienne grave sur les sépultures
Des hiéroglyphes modernes inscrits pour le futur
La jeunesse syrienne ne voit que des balles perdues
Qui ricochent un peu partout et qui tracent sur les murs
Les poètes libyens de Benghazi murmurent
Des poèmes satiriques comme des caricatures

Älskade frihet jag skriver ditt namn
Lyssna till denna frihetens vind som blåser genom alla språk
Tunisiska ungdomar uttrycker sig på väggarna
Med slagord målade som tavlor
Frihet, frihet, frihet
Egyptiska ungdomar ristar på gravarna
Moderna hieroglyfer inskrivna för framtiden
Syriska ungdomar ser bara vilsna kulor
Som studsar överallt och lämnar spår på väggarna
De libyska poeterna i Benghazi viskar
Satiriska dikter som tecknade serier

Algeriet

Fodil Belhadj, författare, poet och bloggare på Regards Africains(Afrikanska ögon), slammar om löftet om Algeriets oberoende och gör en liknelse mellan hans egen historia och exilen från hans hemland:

Fodil Belhadj publicerar också på sin blogg ett öppet brev till den algeriska armén:

.. Cela s’appelle l’autodétermination Chère Armée Algérienne. L’aurais-tu par je ne sais quel crime oublié ? Ah oui j’avais oublié que les Algériens s’étaient « trompés » en mandatant 188 députés du Front islamique du salut. Oui c’est vrai z’avaient qu’à pas voter pour de méchants islamistes, alors que toi tu es tellement, tellement sympathique. Chère Armée Algérienne. C’est tout ce que tu as trouvé comme argument spécieux, s’il en est, pour écraser ton propre peuple et rassurer « ta » communauté internationale…!
Sache donc grande muette puisque tu feins de ne point le comprendre, et à défaut de l’admettre, que démocratie signifie : Se soumettre au verdict des urnes.

.. Det kallas självbestämmande min kära algeriska armé. Hur kunde du glömma? Ja just det, jag glömde att algerierna “misstog sig” då de röstade fram 188 medlemmar av Islamiska räddningsfronten. Ja det är sant, de skulle bara inte ha röstat på elaka islamister, då du däremot är så väldigt trevlig. Kära algeriska armé. Är det allt du hittat som skenbart argument, för att krossa ditt eget folk och lugna “din” internationella gemenskap!
Du borde därför veta, o du stora, tysta, eftersom du låtsas som du inte förstår, att demokratin innebär: Att gå med på valurnornas utslag.

Kongo-Brazzaville

Abd al Malik är en berömd sångare och poet som växte upp i Brazzaville, i Republiken Kongo. Socialt och politiskt engagerad, särskilt med uppfattningen om Islam i Frankrike, har han tillsammans med andra konstnärer grundat gruppen “Nouveaux poètes africains” (NAP) (Nya afrikanska poeter). I dikten, “Soldat de plomb” (Tennsoldat) beskriver Malik en ung rebells kamp för att hitta sin plats:

Soldat de plomb, soldat de plomb
Bien sûr qu'un sourire nous aurait fait plaisir,
Juste un peu d'attention et peut-être ça aurait été autrement.
Nous aurions été des enfants normaux et pas des enfants soldats,

Tennsoldat, tennsoldat
Ett leende skulle självklart varit trevligt
Bara lite uppmärksamhet och det skulle kanske ha varit annorlunda.
Vi skulle ha varit vanliga barn och inte barnsoldater.

Marocko

I Marocko beskriver den oberoende informationsportalen Mamfakinch hur rörelsen 20 februari på ett annorlunda sätt uttryckte sin önskan om förändring för ett par månader sedan:

Nous sommes jeunes, nous sommes capables d’innovation ! Pour ne pas tomber dans la banalisation de nos formes de protestation, et au vu de l’essoufflement que peuvent ressentir nos concitoyens et principalement les jeunes par les sit-in répétitifs, la coordination de Rabat des jeunes du 20 févier a décidé de diversifier ses formes des contestations.
C’est dans cet esprit nous avons choisi, après un long débat, de faire un Flash-mob: Plus précisément, un Freeze ( on explique plus bas le principe) et un petit concert de musique et poèmes contestataires.

Vi är unga, vi kan förändra! För att inte falla in i ett mönster av banala protestformer, och för att vi har sett medborgare tröttna, framför allt unga människor genom upprepade sittstrejker, har Rabats samordningskommitté för ungdomar från rörelsen 20 februari beslutat att variera demonstrationersformerna.
Efter en lång diskussion, bestämde vi oss till slut för att göra en flash mob, närmare bestämt, en Freeze, en liten konsert och protestpoesi.

Här är en video av en del av demonstrationen:

Madagaskar

Det har hävdats att poetry slam ursprungligen kommer ifrån Madagaskar. Madagaskisk kultur har alltid innefattat Hainteny (på malagassiska: “ordkunskap”), som är en traditionell form av madagaskisk muntlig litteratur och poesi, med ett stort metaforbruk.

Kabary kallas det muntliga, offentliga talet i Hainteny och en tidig form av Kabary påträffas redan på 1700-talet. Kabary används ofta vid möten mellan vänner och familj, såsom förlovningsfester eller bröllop, där talaren från varje familj tar del i den verbala duellen. Oftast är det män som framför Kabary, men här är ett sällsynt exempel på Kabary som framförs av madagaskiska kvinnor [mal] :

Mauritius

Poetry slam har också fått fäste på Mauritius. Stefan Hart de Keating även känd som StefH2K är en av pionjärerna inom poetry slam i Indiska oceanen. StefH2K förklarar att närvaron vid framförandet är lika viktig som textkvaliteten.

Fictif diskuterar den identitetskris som den asiatiska minoriteten ibland kan känna på Mauritius [fra och kreol] :

LE Sino-Mauricien

Aujourd’hui
Je veux slamer
Pour tous ceux
Qui comme moi en ont marre
D’être mis à l’écart
Car je ne suis pas qu’un petit Chinois
Mais un Mauricien
Comme toi… comme toi… comme toi
Oublie mon accent chinois
Ma langue maternelle, c’est le créole
Ki to ti kroir toi ? Mo pa konn koz kréol ?
Même si je regarde Jackie Chan à la télé
Ou pratique le kung-fu
Fou, hein ?
Ma danse préférée reste le séga

Sino-mauritien
Idag
vill jag slamma
För alla de
liksom jag har tröttnat
På att bli utfryst
För jag är inte bara en liten kines
Utan en Mauritier
Liksom du… liksom du… liksom du
Glöm min kinesiska brytning för ett tag
Mitt modersmål är kreol
Vad trodde du? Att jag inte pratade kreol?
Även om jag tittar på Jackie Chan på TV
Eller utövar Kung-Fu
Galet, va?
Min favoritdans är fortfarande Sega

Orsakerna är många till varför man demonstrerar på gatorna eller varför man engagerar sig i den politiska diskursen. Vad som har visats, är att sättet på vilket detta görs, ändras allt snabbare. På samma sätt har poetry slam gått över gränser för att bli en unik uttrycksform för jaget och för samhällsaktivism. I själva verket var förmodligen ökningen av sociala medier en av de faktorer som har bidragit till en snabbare spridning av poetry slam som universell röst för de förtryckta.

Påbörja samtalet

Översättare, var snälla och logga in »

Riktlinjer

  • Alla kommentarer ses över av en moderator. Skicka inte din kommentar mer än en gång, då kan det identifieras som kommentarspam.
  • Behandla andra med respekt. Kommentarer som innehåller hets mot folkgrupp, är stötande eller utgör personattacker kommer inte att godkännas.