Ser du alla språken däruppe? Vi översätter nyhetsinslag från Global Voices för att se till att medborgarmedier från världens alla hörn blir tillgängliga för alla.

Lär dig mer om Lingua-översättningar  »

Att skydda afrikanska skogar: Wangari Maathais arv

Denna artikeln är en del av vår specialserie Forest Focus: Amazon.

Wangari Maathai [en], en framstående kenyansk miljö- och politisk aktivist, samt 2004 års vinnare av nobelpriset, dog den 25:e september 2011. Hon var den första afrikanska kvinnan som blev tilldelad priset och är i hela världen igenkänd som huvudpersonen på den afrikanska kontinenten i kampen för att skydda miljön genom hållbara åtgärder.  Hon satt även i juryn vid World Future Council Award [en] under den senaste veckan.

Wangari Maathai. Image under CC License from Wikipedia.

Wangari Maathai. Image under CC License from Wikipedia.

Rådet har utsett Rwanda och Gambia till 2011 års prisvinnare för bästa skogspolitik. Utmärkelserna belyste även 2008 års US Lacey Act-tillägg som förbjuder all handel med trä- och växtprodukter som kommer från en känt olaglig källa. Lacey Act har redan haft en stor inverkan på att bromsa ner det illegala avverkning av rosenträ från Madagaskars regnskogar.

Andra afrikanska nationer har även lyckats anmärkningsvärt bra med att skydda sin miljö trots ökande hot från klimatförändringar.

Rwanda

Rwanda tilldelades priset för deras kontinuerliga ansträngning för att vända trenden i att skogsytan minskar. Filosofin bakom att prioritera återbeskogning förklaras enligt följande [fr] på afrik.com:

Les experts disent que le transfert de propriété des terres et des ressources aux communautés locales est un moyen de sortir de la tragédie des biens communs, [..]  Le gouvernement est actuellement en train de mettre en oeuvre une stratégie de développement économique et de réduction de la pauvreté qui considère l’inversion de la déforestation comme un facteur crucial dans la réduction de la pauvreté, et a fixé l’objectif d’augmenter la couverture forestière du pays de 30 pour cent d’ici à 2020. La couverture forestière a déjà augmenté de 37 pour cent depuis 1990.

Experter hävdar att det är viktigt att överltåta markfastigheter och resurser till lokala samhällen för att få slut på den gemensamma tragedin […] regeringen inför för närvarande en strategi för ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning som anser att återbeskogning är en avgörande faktor för fattigdomsbekämpning. Strategin har som mål att öka landets skogsyta med 30% till 2020. Skogsytan har redan ökat med 37% sedan 1990.

Gambia

Tree in Gambia by Guillaume Colin on Flickr (CC BY-NC-ND 2.0).

Tree in Gambia by Guillaume Colin on Flickr (CC BY-NC-ND 2.0).

Gambia’s Community Forest Policy är den andra afrikanska nationen att emotta det första Silver award. Eduardo Rojas Briales, biträdande generaldirektör hos Food and Agriculture Organization of the United Nations, förklarar [en]:

The success of the Gambia's Community Forest Policy proves that even in the world's poorest countries, with the right policies and adequate legislation in place rural populations can benefit economically and significantly improve their food security. In Gambia the innovative policy included forest tenure transition from state ownership to management by local communities, which enabled them to reduce illegal logging and benefit from using the forest products.[..] Gambia has managed to buck a strong deforestation trend in Africa with over 350 villages managing twelve percent of the country’s forests, with a net increase in forest cover of 8.5 percent over the last two decades.

Gambia's Community Forest Policys framgång bevisar att befolkning på landsbygden kan, även i världens fattigaste länder, med rätt policys och lämplig lagstiftning gagnas ekonomiskt och förbättra sin livsmedelssäkerhet märkbart. I Gambia inkluderade den innovativa policyn överlåtelse av äganderätt till skog från statlig äganderätt till att skötas av lokala samhällen, vilket lät dem minska illegal skogsavverkning och dra nytta av att använda skogsprodukter.[..] Gambia har lyckats spjärna emot en stark skogsavverkningstrend i Afrika med över 350 byar som har hand om tolv provent av landets skogar med en 8% ökning av skogsyta under de senaste två decennierna.

Madagaskar

Äran för de institutionella åtgärder som har haft den största framgångsrika inverkan på att skydda Madagaskars hotade regnskog kan ges till 2008 års US Lacey Act-tillägg som förbjuder all handel i trä- och växtprodukter som förbjuder all handel med trä- och växtprodukter som kommer från en känt olaglig källa.

Illegal avverkning av rosenträ har plågat miljövårdsinsatser i Madagaskar i flera år. Handeln har ökat med en oroväckande takt sedan 2009 års politiska kris, som tidigare förklarades i dessa intervjuerna [en] och i denna rapporten [en].

Varför har the Lacey Act en effektiv inverkan över gränserna? Tewolde Berhan Egziabher, generaldirektör hos Etiopiens miljöskyddsmyndighet, förklarar [en]:

The strength of the Act lies in its ability to target and place responsibility on every stage of the timber supply chain. It has forced importers to take responsibility for their wood products and has already produced positive results in increasing due diligence assessments and demand for certified wood products.

The Acts styrka ligger i dess förmåga att identifiera och lägga ansvar på varje skede i leveranskedjan för timmer. Den har tvingat importörer att ta ansvar för sina träprodukter och har redan gett positiva resultat genom att öka antalet lämpliga utvärderingar av arbetsamhet samt efterfrågan på certifierade träprodukter.

Acten har även varit avgörande för att skydda de utrotningshotade lemurerna [en] i Malaysias regnskog, i synnerhet silkeslemuren:

Trouble in Lemur Land [en] av Erik R Patel [en] på Vimeo [en].

The Lacey Act har även indirekt skapat en liten diplomatisk incident mellan Frankrike och de Förenta Staterna när landets första dam, Michelle Obama,  gav en Gibsongitarr till modellen/sångerskan och Frankrikes första dam, lady Carla Bruni [fr]. Malagasibloggaren Avylavitra förklarar incidenten [mg]:

Fa ny tena anton-dresaka eto dia ny fanomezana nomen’ny vadin’ny filoha Amerikana, Michelle Obama ho an’i Carla Bruni, vadin’ny filoha frantsay Sarkozy, nandritra ny vovonan’ny OTAN tany Strasbourg tamin’ny taona 2009. Gitara Gibson no natolony tamin’izay fotoana izay, vita avy amin’ny hazo Andramena, hazo sarobidy voarara ny famoahana azy avy aty Madagasikara,

Det som verkligen fick folk att börja prata var presenten som Amerikas första dam lady Michelle Obama gav Sarkozys fru Carla Bruni vid NATO-mötet i Strasbourg i Frankrike 2009. Gibsongitarren är gjord av rosenträ, ett slags värdefullt träslag som är skyddat från kommersiella avseenden i Madagaskar.

Senegal

Route of the Great Green Wall

Att skydda skogar innebär också att hålla tillbaka ökenspridningen som sker på den Afrikanska kontinenten på grund av klimatförändringen. The Green Great Wall (GGW) initiative [en] är ett transkontinentalt projekt, under Community of the Sahel-Saharan States (CEN-SAD) paraply och under den Afrikanska Unionen, som eftersträvar att bli ett bälte av vegetation med flera arter om 15 kms bredd som förbinder Dakar och Djibouti och sträcker sig över ett avstånd på drygt 7000 km.

Sécheresse/Désertification-bloggen förklarar projektets konsekvenser mer i detalj [fr]:

Entre 2006 et 2007, quatre mille hectares soit environ sept kilomètres d’arbres ont déjà été plantés sur le tracé sénégalais de la Grande Muraille Verte. en 2008, l’Etat plantera des arbres sur une superficie de deux mille hectares dans la région de Louga. Ces végétaux sélectionés et adaptés au territoire, seront boisés en bloc contrairement aux plantations déjà existantes qui sont cultivées de façon discontinue [..] La muraille traversera le Sénégal, la Mauritanie, le Mali, le Burkina Faso, le Niger, le Nigeria, le Soudan, l’Erythrée et finira à Djibouti [..] Le professeur Dia a annoncé que la désertification a fait perdre au Sénégal près de deux millions d’hectares de terres arables.

Under 2006-07 planterades 4000 hektar, d.v.s. 7 kilometer, av träd på det senegalesiska spåret av the Great Green Wall [Översättarens anmärkning: “Den stora gröna väggen”]. Under 2008 kommer staten även att planera 2,000 hektar i Lougaregionen. De utvalda växterna är anpassade efter området och kommer att odlas i block till skillnad från den nuvarande snålväxta vegetationen [..] The Wall kommer att korsa Senegal, Mauretanien, Mali, Burkina Faso, Niger, Nigeria, Sudan, Eritrea och kommer ha sitt slut i Djibouti [..] Professor Dia staterar att ökenspridning redan har orsakat förlusten av 2 miljoner hektar av odlingsbar mark i Senegal.

Wangari Maathais arv kommer att leva vidare med alla åtgärder som varje afrikansk nation vidtar. Hennes budskap till världen var att vi kollektivt behöver försäkra oss om att ökenspridningens utmaning möts rakt på, och att inse att lokala samhällen måste vara en integrerad del av utmaningen.

Denna artikeln är en del av vår specialserie Forest Focus: Amazon.

Påbörja samtalet

Översättare, var snälla och logga in »

Riktlinjer

  • Alla kommentarer ses över av en moderator. Skicka inte din kommentar mer än en gång, då kan det identifieras som kommentarspam.
  • Behandla andra med respekt. Kommentarer som innehåller hets mot folkgrupp, är stötande eller utgör personattacker kommer inte att godkännas.